mathildalv.blogg.se

I framtiden skulle jag kunna tänkta att arbeta inom journalistik, för att göra det så behövs en viss utbildning. För att få jobb som journalist så behövs det nästan alltid en utbildning inom just det ämnet. De olika utbildningarna är oändliga, vissa är specifikt inriktade på ett ämne medans andra är väldit breda. 

 Det i huvudsak en journalist gör är ar att skriva och producera texter. Men förutom det så kan jornalisten arbeta som redigerare, redaktör eller researcher. Vill man specialicera sig på något av detta så finns det utbildningar till som erbjuder det. Det finns utbildningar som sträcker sig över en längre tid men även utbildningar som endast varar i ett år.

För att bli journalist behövs det alltså en jornalistikutbildning men även andra egenskaper uppskattas. Att vara allvetande och ha viljan att veta mer är viktigt. Man måste också finna det intressant att hänga mer i olika debatter och liknande för att får en överblick över vad folket tycker är intressant och vad de vill läsa om. 

Kommunikationen delas upp i fyra olika kategorier. Inre kommunikaton, kommunikation emellan 2-3 personer, gruppkommunikation och masskommunikation. Alla dessa 4 typer är något vi oftast kommer i kontakt med dagligen. Inre kommunikation håller vi på med dagligen, det innebär kommunikationen vi har inom oss när vi resonerar och tänker så att säga. Detta gör vi faktiskt mer än vad vi tror. Kommunikation emellan 2-3 personer är precis de det låter som. Man utbyter tankar och efarenheter med jämnbördiga personer genom att samtala eller genom att använda sig utav internet och tex, chatta. Gruppkommunikation innebär att människor som ingår i en grupp kommunicerar. Det kan vara formella grupper inom skola och jobb men också grupper på ett mer personligt plan som familj eller kompisgäng. Masskommunikation är när ett företag eller en peron kommunicerar med en större publik, detta sker ofta genom massmedier via radio, tv och internet. 

 Alla dessa fyra kategorier är något vi kommer i kontakt med dagligen, kommunikation är en av de viktigaste byggstenen i dagen samhälle. 

 

Citatet "syns du inte så finns du inte" tycker jag stämmer riktigt bra, iallafall inom mediavärlden. Där är det väldigt att man hörs och syns för att kunna ha möjligheten att konkurera med liknande företag. Människorna eller publiken som man också kan säga dras oftast automatiskt till de företag eller privatpersonerna som syns mest, man uppfattar dessa som dem bästa. Som privatperson tycker jag dock inte att det uttrycket stämmer in. Man behöver inte vara den som syns och hörs mest för att känna att man finns. Det finns många som känner att det inte finns något behov av att alltid stå i centrum för att känna sig omtyckt och behövd.

 

Den mest kända kommunikationsmodellen skapades utav 2 herrar, Claude Shannon och Warren Weaver. Deras kommunikationsmodell innefattar källa, sändare,budskap, mottagare, destination men även en bruskälla. Bruskällan kan ses som ett hinder i kommunikationen. Det kan vara någon som inte förstår budskapet, andra radiofrekvenser stör osv. Kommunikationen i denna modell defineras som när ett medvetande påverkar ett annat medvetande. Det är inte självklart att det är en människa som är källan utan det kan vara andra saker som en ljudsignal i en telefon eller i en brandvarnare, budskapet är starkt i vilket fall. Denna modell används ofta  när man producerar information eller när man analyserar kommunikation. 

 

En annan modern modell är skapad utav Harold Lasswell. Även denna modell ser kommunikation som överföring av information från en sändare till en mottagare. Lasswell menade att kommunikation kan analyseras på ett enkelt sätt: Vem säger vad, genom vilken kanal, till vem och med vilken effekt?

Enkelheten är fördelen i denna modell och modellen kan användas baklänges, då i en annan situation. Baklänges används den då man själv ska lösa ett kommunikationsproblem. 

 

Dessa två modeller är så lika med ändå olika, det finns två stora skillnader. Den största skillnaden är att Lasswells modell innefattar vilken effekt budskapet ger. Det tycker jag kan vara väldigt viktigt att veta då man ska framföra sin mening. Den andra stora skillnaden är att Shannon/Weaver modellen innefattar bruskällan. Den är även viktig på sitt sätt. Det är ofta som bruskällor i kommunikationen förekommer och då kan det vara bra att ta reda på varifrån den kommer. 

Jag själv föredrar Lasswells kommunikationsmodell då jag tycker att det är viktigt att man får med vilken effekt busdskapet ger på mottagarna.